Vart är Kenya på väg?

Vice president Wiliams Ruto hälsar supportrar under valkampanjen  Foto: PSCU

Kenya har hållit andan inför omvalet som infaller idag. Efter att Högsta domstolen ogiltigförklarade augustis valresultat har flera rättliga tvister följt. En av dem gäller en petition som krävde att valet ställs in då de inte anser att valet kan genomföras fritt och rättvist. I måndags, en dag innan Högsta domstolen skulle höra fallet, attackerades vice överdomarens bil och hennes livvakt sköts.

Forum Syd har talat med en biståndsarbetare som på grund av spänningarna och hoten om våld inte vill ställa upp med sitt namn.

-Våldet slår främst mot låginkomsttagare och vanliga människor, men både rättsliga tjänstemän och valförrättare blir hotade, som i fallet med vice överdomaren. Det var bara två av sju domare som dök upp till förhandlingen om petitionen som ville ställa in valet. Minst fem domare måste vara på plats för att beslut ska kunna fattas.

En annan tvist gäller hur de 290 valförrättare från valet utsetts. Högsta domstolen kungjorde i veckan att de inte utsetts i enlighet med vallagarna. Detta bestreds av hovrätten med motiveringen att fallet inte utretts ordentligt i Högsta domstolen. Detta samtidigt som valkommissionens ordförande, Wafula Chebukati, meddelat att omständigheterna gör att inget kan garantera ett fritt val.

-Eftersom inte heller nyvalet garanterat kan bli rättvist drog sig  oppositionsledaren Odinga ur valet. Det resulterade i spekulationer om att det skulle kunna ta tre månader till nästa nyval. Landet är skört nu och skulle nog inte klara tre månader till av politisk splittring.

Odinga uppmuntrar sina väljare att bojkotta valen och stanna hemma, vilket biståndsarbetaren vi pratat med tycker är en lättnad eftersom det kan minska våldet. Samtidigt deklarerade Odinga igår att oppositionskoalitionen NASA upphör att vara en koalition av politiska partier och nu istället är en motståndsrörelse. Biståndsarbetaren törs inte sia om vad ’motståndsrörelsen’ innebär mer än att det för in landet på okänt vatten.

Vardagen

-Min människorättsorganisation har stängt ner verksamheten i en vecka och vi arbetar hemifrån. Jag har inte kunnat komma ut i fält på väldigt länge på grund av säkerhetsskäl. Tre gånger denna månad har jag försökt ta mig till ett slumområde där vi har projekt som det normalt sett inte skulle ta mig mer än en kvart att ta mig till. Nu har jag varje gång blivit stoppad av demonstrationer som snabbt kan bli våldsamma.

-Civilsamhället är tyst eftersom minsta viskning om rättighet -rätten till protest eller rätten till fria val- tolkas som att du tillhör oppositionen eller är regeringsfientlig. Polariseringen är ett faktum och människorättsorganisationer är särskilt utsatta.     

-Regeringsvänliga aktörer har sedan valets ogiltigförklarande varit hotfulla. De har inte riktat sin ilska mot rättsystemet eftersom det skyddas av konstitutionen utan anklagar istället civilsamhället för att ha påverkat Högsta domstolen att ta det beslut de gjorde. Den här sidan använder sig av hashtagen #WakoraNetwork när de refererar till alliansen mellan civila samhället och rättsystemet. Wakora betyder gangster, vilket är hur regeringen ser på civilsamhället.

Civilsamhällets krympande handlingsutrymme

-Utvecklingssektorn kommer utsättas mer och särskilt den del som sysslar med mänskliga rättigheter. Organisationer som anses regeringsfientliga stängs redan ner. Under de senaste fyra månaderna har det hänt fyra organisationer, bland annat människorättsorganisationen International Development Law Organisation som också fått sin personal deporterad.  

-Retoriken handlar om att sprida en bild av västerländsk inflytande på afrikanska inrikesangelägenheter. Civilsamhället finansieras till en majoritet av västerländska givare och ses därför som del av en utländsk konspiration mot kenyanska intressen. Jag är säker på att läget kommer förvärras när valet är över. Presidenten har sagt att han ska ’återkomma till ogiltigförklarandet’ vilket betyder att organisationer som anses regeringskritiska kommer tvingas stänga ner, under förevändning om att de inte levt upp till föreningsstandard.

-Utvecklingsprojekt som inte hotas av det politiska klimatet är humanitära insatser, miljö och skolprojekt, sånt som inte anses kontroversiellt. För oss som arbetar inom demokrati och mänskliga rättigheter, för att människor ska ha en röst i beslut som påverkar deras liv och samhälle, kommer det bli svårare.  

Nationella riktningen

-En del av det krympande handlingsutrymmet har att göra med tillgång till resurser. Kenya rankades nyligen som ett lägre medelinkomstland vilket gör att biståndsmedel styrs bort från Kenya. Med regeringens paranoia och nerläggningar av organisationer kommer de medel som återstår bli svåra att ens placera.

I takt med att den politiska instabiliteten ökat har regeringen investerat alltmer i säkerhet. I mars köpte Kenya säkerhetsuppgraderingar till priset av 4.3 miljarder. Den officiella anledningen sägs vara kampen mot terrorism men biståndsarbetaren ser bara hur kravallpolisen blivit fler, hur utrustningen används mot civila och hur landet inte skiljer sig från en militärstat.

-När en budget ökar minskar en annan. Säkerhetsutgifterna kommer definitivt påverka välfärden och mest sannolikt är att hälso- och skolbudgeten minskar ihop med insatser som ska minska fattigdom.   

Med polisbrutaliteten, hoten mot domare och valförrättare ihop med att oppositionen uppmanar till bojkott är det sannolikt många som idag väljer att inte rösta. Oavsett vem som vinner är det också osannolikt att valet kommer kunna anses rättvist och trovärdigt.

 
Updated: 2017-10-26