Politiska motiv bakom förföljelsen av Rohingyer

Rohingya erkänns inte som medborgare och stödet från mynidgheterna är på en minimal nivå.
Rohingya erkänns inte som medborgare och stödet från mynidgheterna är på en minimal nivå. Foto: United to End Genocide

Situationen i den burmesiska delstaten Rakhine i gränsområdet till Bangladesh blir allt mer kritisk efter att hundratusentals människor tillhörande den muslimska minoritetsgruppen Rohingya tvingats på flykt av den burmesiska militären.

Det militära våldet är ett gensvar på den attack mot polis och militär som nyligen genomfördes av den militanta gruppen Arakan Rohingya räddningsarmés. Den redan svåra situationen i Rakhine har sedan dess blivit mycket värre.

Humanitära insatser till flyktingar har mötts av protester och infrastrukturen i området är eftersatt vilket tvingar organisationer att färdas med båt. Myndigheterna har också stängt ute de internationella aktörer som tidigare har stöttat människor i delstaten Rakhine.

- Det humanitära stödet i Burma har de senaste åren blivit hårt politiserat. Burmeserna i Rakhine upplever att det bara är muslimer som får internationellt stöd. Att militären planerar att ta över den humanitära insatsen kommer antagligen leda till katastrof

Kommenterar Svenska Burmakommittéens Liz Tydeman på Skype från Burmas huvudstad Rangoon. 420 000 människor har enligt FN hittills flytt över gränsen till Bangladesh. Ett värdland som motvilligt har accepterat den nya vågen av rohingyer.

-          Inledningsvis verkade det som att Bangladesh med stöd från internationella samfundet var villiga att ge stöd.

Bangladesh premiärminister Sheikh Hasina besökte flyktingarna, liksom 47 internationella diplomater. Men besöken har hittills inte mynnat ut i några konkreta lösningar och de humanitära insatserna till flyktingarna är som bäst sporadiska.

Militären får klen kritik och fortsatt stöd från EU
Trots de omfattande och dokumenterade övergreppen som har lett till massflykten så har den burmesiska militären kommit lätt undan.  Aung San Suu Kyi, som är maktlös över militären, är den som blivit måltavla för internationell kritik. 

-          Det är viktigt att man förstår att striderna handlar om politiskt inflytande, inte religion. Burmas militär har en lång historia av att man stridit mot minoriteter för att rättfärdiga sin existens.

Liz Tydeman välkomnar EU:s vapenembargo, men uppmanar EU att ta ytterligare beslut om att förbjuda export av militärutrustning och införa reseförbud mot ledande militärer i Burma. Liz Tydeman lyfter också att EU den 14:e september röstade för en resolution som kräver att omvärlden agerar mot burmesiska militärens brott. Men påpekar samtidigt att mycket starkare aktioner krävs om EU på allvar vill garantera rohingyas liv och rättigheter. Även FN borde följa EU:s fotspår och anta en resolution om vapenembargo för att hindra andra länder att sälja vapen, exempelvis Israel som aktivt säljer vapen till militären trots dokumenterade människorättsbrott.  

- Militären har varit med och piskat upp folkmassor att ge sig på minoriteter. De har skrämt upp befolkningen och uppmålat muslimerna som terrorister som hotar landet.

"Vi är alla chockade över den dramatiska eskaleringen av sekteristiska spänningar i delstaten Rakhine", Sade FN:s generalsekreterare Antonio  Guterres 17e september.
"Vi är alla chockade över den dramatiska eskaleringen av sekteristiska spänningar i delstaten Rakhine". Kommenterade FN:s generalsekreterare Antonio  Guterres 19e september. Foto: European Commission DG ECHO

Militären – fortfarande i makten
De senaste händelserna är en del av Burmas militär att förstärka sin makt. Trots att landet började sin öppningsprocess 2011 och Aung San Suu Kyis valdes till statsrådgivare. En roll med lite makt då den burmesiska konstitutionen, som också är skriven av militären, förbjuder Aung San Suu Kyi att bli president oavsett om hennes parti vann valet eller ej.

När militären inledde öppningsprocessen lagstiftade de att 25 procent av parlamentsledamöterna handplockas av militären. Dessutom kräver konstitutionen att minst 75 procent stöd behövs för att konstitutionen ska skrivas om. Deras ställning i politiken är därmed garanterad.

- Därför är Aung San Suu Kyi bakbunden. Hon saknar konstitutionell makt att kontrollera armén. Hon har blivit den som försvara arméns handlingar i Rakhine, trots att de agerar helt självständigt från regeringen.

Liz förtydligar att även om Aung San Suu Kyi inte är medskyldig, så har hon inte använt sin ”moraliska auktoritet” för att skydda minoriteterna. I sitt tal om situationen i Rakhine 19:e september, som Svenska Burmakommittén har analyserat, hävdar hon bland annat att ”Myanmar räds inte internationell granskning”, vilket inte stämmer då Burma har avfärdat FN:s mandat att undersöka vad som orsakat krisen. Ett ställningstagande Burma står fast vid, trots pågående kris och landsflykt.

- Däremot bör Aung San Suu Kyi lovordas för att hon startade den ursprungliga undersökningen av situationen i Rakhine som leddes av Kofi Annan. Rapporten gjorde utmärkta rekommendationer om vad som behövs göras.

Det är nu Aung San Suu Kyis utmaning att övertyga militären och genomföra dessa rekommendationer för att stabilisera situationen och garantera Rohingyas liv och rättigheter. Men allra viktigast just nu är att de humanitära behoven tillgodoses så fort det bara går.

 
Updated: 2017-09-22