"Du har ju man och barn, hur kan du kalla dig feminist?"

"Genusstereotyper är djupt rotade och kvinnans möjligheter styrs av familjen". Foto: Maurits Otterloo   

Det är en fråga Pervana Mammadova, från kvinnorättsorganisationen YUVA i Azerbajdzjan, kan få av landets genusexperter. Hon har just avslutat den tre dagar lång konferensen Stockholm4EaP som arrangerades av Forum Syd för att diskutera reformbehov i Östeuropa.

-Att vara en feminist associeras till någon som hatar män. Därför anses det då vara en motsägelse att vara gift. I Azerbajdzjan bygger samhället på familjestrukturen och arrangerade äktenskap är vanligt. Föräldrar bestämmer över döttrarnas liv fram till dess att de gifter sig och sen övergår ansvaret till makens familj.

Pervanas mål med sitt deltagande på konferensen har varit att reformförslagen ska gynna kvinnor, oavsett om de handlar om miljö, utbildning eller energi. Hon tycker att kvinnors inkludering och perspektiv genomsyrade konferensens alla diskussioner.

-Jag har stor tilltro till utfallet av konferensen. De här rekommendationerna ska tas till EU och kan möjliggöra politiskt åtagande från våra regeringar. Vi kommer arbeta tillsammans med andra kvinnorättsorganisationer för att åtagandena ska bli verklighet. Regeringen kommer bli pressad både underifrån och internationellt att skapa förändring för kvinnor.

Ett patriarkalt samhälle som har svårt att ha förändra
Enligt Pervana kan regeringen i Azerbajdzjan knappast sägas ta kvinnors rättigheter på allvar. 2006 döptes till exempel kommittén för kvinnofrågor om till Statens kommitté för familj, kvinnor och barn.  

-Namnet säger mycket om var staten anser är kvinnans plats är i samhället och förstärker den traditionella arbetsfördelningen. Kvinnans roll och ansvar finns i hemmet med hennes familj. Det kan också tolkas som att staten ser kvinnan som en ’reproduktiv enhet’ som behöver beskydd.

Efter många år av påverkansarbete antogs 2010 en lag mot våld i hemmet vilket sågs som ett stort steg för kvinnors rättigheter. Problemet är att lagen saknar samhällsmekanismer för att kunna verkställa den. Majoriteten av kvinnor är fortfarande ovetandes om dess existens och skulle tveka inför att kontakta någon myndighet vid fall av våld i hemmet.

Strukturer i hela östeuropa måste förändras menar Pervana om man vill uppnå hållbar utveckling.
"Det är illa överallt men landsbygden är värst, där är patriarkala traditioner och normer ännu starkare som begränsar kvinnors liv". Foto: Maurits Otterloo   

Strukturer som tvingar kvinnor hemma
-Det finns ett ordspråk i Azerbajdzjan som lyder ’Sopor tas inte ut från huset’, vilket betyder att familjefejder som konflikter och misshandel ska stanna inom familjen. Bristen av implementeringen av lagen och normen att det som händer inom familjen stannar där gör att statistiken om våld mot kvinnor är fullkomligt missvisande.

Pervana vill se välfärdssatsningarsom lättar på kvinnans bördor i hemmet. Att infrastruktursatsningar möjliggör rörelsefrihet och tillgänglighet till sjukvård för kvinnor på landsbygden. Att utbildningssatsningar uppmuntrar kvinnor söka till universitet och att de använder sig av sina examina på arbetsmarknaden, och inte som hemgift och framtida liv som hemmafruar. Att miljö- och energireformer minskar utsläpp och föroreningar vilka ökar kvinnans börda av omsorg och jordbruksproduktion.     

Vad händer efter Stockholm4EaP?
De sammantagna reformrekommendationerna som skapats av civila samhället under Stockholm4EaP kommer presenteras av ambassadören för all Eastern Partnership och användas som ett påverkansverktyg under EaP:s toppmöte i oktober. På toppmötet kommer statschefer från Armenien, Azerbajdzjan, Belarus (Vitryssland), Georgien, Moldavien och Ukraina att delta. Genusperspektivet ingår då i alla rekommendationer.

Pervana fortsätter den dagliga kampen för flickor och kvinnors rättigheter i Azerbajdzjan. Pressen underifrån tillsammans med regeringsåtaganden på EU-nivå bildar ett två fronts-grepp för att möjliggöra och skydda mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.

 
Updated: 2017-09-27