I skuggan av Mandela



Nelson Mandela
Foto: lasanta.com.ec

Den 18 juli 1918 föddes frihetskämpen Nelson ”Rolihlahla” Mandela i den dåvarande bantustansen Transkei i Sydafrika. Apartheid tvingade fram ett osedvanligt starkt civilsamhälle men hur ser dess handlingsutrymme ut idag?

Civila samhällets manöverutrymme under apartheid

Under apartheid  såg tvångsförflyttningar till att segregera sydafrikaner för så lite interaktion som möjligt och romantiska relationer mellan svart och vit var ett brott. Rörligheten av svarta kontrollerades med inhemska pass. Så fick migrantarbetare i gruvindustrin inte besökas av sina fruar och proteströrelser liksom familjestrukturer kunde splittras och hållas i schack. Utbildningens resurser och kvalité varierade också beroende på vilken grupp du blev klassificerad som. Som svart sydafrikan fick du inte utbilda dig till högstatusyrken som till exempel läkare.

Att organisera sig som civilsamhälle under apartheids förutsättningar var svårt, minst sagt. Facklig organisering var under perioder strängt reglerad och rättigheter som strejker förbjudna. Ledare i Mandelas frihetsrörelse African National Congress (ANC) bannlystes och rösträtt nekades den svarta befolkningen. Människorättsaktivister förföljdes, arresterades, torterades och mördades systematiskt. Det manöverutrymme som fanns för civilsamhället motarbetades med hjälp av diskriminerade lagar och våld.

Handlingsutrymmet för civilsamhället idag

Sydafrikas konstitution är en av de yngsta och mest progressiva i världen. Medborgaren skydd garanterar i princip hela FN:s deklaration om politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Juridiskt ses Sydafrika som en föregångare men i praktiken är verkligheten inte lika skinande.

Internationellt sett hör inte Sydafrika till de värsta i klassen i fråga om korruption men hamnar i den nedre halvan i rankingen gjord av Transparent international. Idag ligger de på plats 64 av totalt 176 undersökta länder i världen. Sedan senaste korruptionsstudien har en historisk korruptionshärva dock börjat nystas upp. Det handlar om omkring 200,000 email som bevisar det nu sittande regeringspartiet ANC:s nära förhållande med en indisk företagsfamilj och oetiska affärsfördelar de fått via sina politiska kontakter. Affärerna involverar kontroll av några av de största halvstatliga företagen.

Trots att rätten till organisering är juridiskt skyddad är polisens våld mot arbetar- och folkrörelser vanligt. 2012 lyftes problematiken internationellt då 34 gruvarbetare sköts till döds av polisen efter en tid av strejk. Sällan fälls individer inom polis eller myndighet för våld mot protesterande. För grupper som kämpar för rätten till bostad eller mot landgrabbing är risken för att försvinna och dödas större.

Pressfriheten riskerar att beskäras kraftigt om ett lagförslag som presenterades 2010 röstas igenom. Skydd av informationslagen som i folkmun kallas hemlighetslagen föreslår bland annat att alla myndigheter efter eget tycke ska kunna sekretessbelägga information de anser känsliga för det publika ögat. Whistleblowers riskerar då fängelsetid om de skulle läcka sekretessklassad information om tex korruption.       

Sydafrika har aldrig varit lika biståndsberoende som sina grannländer och är därför inte lika utsatt i ett internationellt givarsamhälle som investerar allt mindre i byggandet av starka civilsamhällen. Däremot så investerar Sydafrika mycket litet i sitt egna förenings- och organisationsliv.

I skuggan av Mandela

Situationen för civila samhällets handlingsutrymme har sedan tiden under apartheid förbättrats avsevärt. Det var med stora förhoppningar om en ljus framtid som Mandela släpptes efter 27 år i fängelse. Löften om resursomfördelningen och kvalité av samhällsservice har inte infriats efter förväntningarna. Förtroendet för ANC tappar i varje val sedan frigörelsen och fattigdomsnivåerna är konstanta medan inkomstklyftorna ökar. Mandelas skor var stora att fylla och dagens ledare behöver jobba hårt för att återfå statusen Mandelas regering en gång hade.

 
Updated: 2017-07-18